Akuten remitterade Christer till en specialist på S:t Eriks Ögonsjukhus. Det var en professionell undersökning och det var första gången Christer blev undersökt av en organspecialist.
– Min kunskap om sjukdomen var då väldigt dålig. Allt jag visste var att man kan bli blind. Jag var inte heller medveten om att sjukdomen fanns i min släkt och jag känner faktiskt fortfarande inte till något fall av glaukom i släkten, säger Christer.

Det stora problemet har inte varit sjukdomen utan biverkningarna av konserveringsmedlet i ögondropparna. Inledningsvis fick han en besk smak i munnen och dropparna sved. Men det var först efter några månader som den värsta biverkningen började göra sig märkbar.
– Ögonlocken svullnade och det bildades eksem runt ögonen. Dropparna sved också när de hamnade i sår som bildades runt ögonen. Men eftersom det här med allergi inte är så enkelt är det nästan bara att prova en annan ögondroppe och se om det sker en förändring, säger Christer.

Däremot har Christer inte haft några svårigheter med att ta dropparna, han lägger sig i horisontalläge och försöker hålla ögonen helt öppna. Det är inga praktiska svårigheter kring behandlingen. Symptomen som fick Christer att gå till akuten försvann i och med att behandlingen började, och i dagsläget upplever han inte glaukomet mer besvärande än att ha glasögon. Något som han själv haft i 50 år.

Anna gick ursprungligen till sin optiker för att pröva ut nya glasögonbågar. Optikern genomförde en synundersökning och mätte ögontrycket som visade sig vara något förhöjt. Anna fick en remiss till en ögonläkare som satte in ögondroppar och rekommenderade att Anna skulle engagera sig i Svenska Glaukomförbundet.
– Då var jag runt 60 år och arbetade för fullt. Läkaren tyckte väl att jag skulle engagera mig i förbundet för att hon såg att jag var ung och full av energi, säger Anna.

Anna har inte haft några problem med behandlingen – för henne är det som att borsta tänderna varje kväll, dropparna står på en hylla i badrummet. Hon är emellertid medveten om att det är ett problem att folk slarvar med behandlingen.
– Vet man att man har en allvarlig sjukdom så måste man ju sköta sin medicinering. Sen kan det ju hända att man har svårt för att man är gammal och trött, och då måste man ju få hjälp, säger Anna.

I Annas familj visste man inte om glaukom fanns i släkten. Längre tillbaks i tiden spekulerades det om farfars bror, som sades vara blind, kunde haft glaukom men det bekräftades aldrig.
– Det är ju en folksjukdom som är lömsk. De flesta människor går ju inte till läkaren så länge de ser bra. Men mitt råd är – undersök dina ögon. Fångas sjukdomen i tid minskar risken för syninskränkning och du kan förmodligen fortsätta köra bil som vanligt, säger Anna.

Enping Chen, docent och ögonläkare vid St:Eriks ögonsjukhus, samt Gun Däcker, glaukompatient, intervjuas.

Sammanfattningsvis konstateras bland annat:

-Att behandling av glaukom och uppföljningen behöver individualiseras.
-Att det bör ägnas särskild uppmärksamhet åt att säkerställa att gruppen glaukompatienter inte eftersätts i sjukvården.
-Att sänkning av ögontrycket minskar risken för utveckling av glaukom och fördröjer synfältsförsämring.
-Att modern, snabb synfältstestning har hög diagnostisk träffsäkerhet
-Att det finns kunskapsluckor att fortsatt forskning därför är nödvändig

Rapporten redovisas i Läkartidningen nr 19-20/2010.

För hela artikeln

SBU-rapporten

Glaukom är en sjukdom som angriper synnerven.  I Sverige har cirka 100 000 personer fått diagnosen men mörkertalet är stort och beräkningar som har gjorts pekar på att lika många till skulle kunna bära på sjukdomen.  Globalt är omkring 65 miljoner människor drabbade och av dem har närmare 6,5 miljoner blivit blinda.

Galukom kan idag inte botas, däremot finns bra behandling som bromsar förloppet och gör det möjligt för patienten att behålla en god syn under många år, kanske resten av livet.

– Eftersom glaukom är en både allvarlig och livslång sjukdom blir det särskilt viktigt med en förtrolig läkarkontakt för patienten, säger Andrea Smitran.

Just därför uppskattar hon att arbeta på Capio Medocular .
– Här är patienten alltid i centrum och jag slipper administration och onödiga möten, något som tog många timmar i anspråk på Borås sjukhus där jag arbetare tidigare, konstaterar hon.

Växande grupp patienter

Synen är det sinne som vi människor rankar som det enskilt viktigaste. Därför är det helt naturligt att många av oss värjer sig för en sjukdom som glaukom, som fortfarande kan leda till att den drabbade kan förlora sin syn.

– Det här är en snabbt växande patientgrupp, berättar Andrea. Det finns fler förklaringar till det. Inte minst viktigt är att befolkningen blir allt äldre och hög ålder är en tydlig riskfaktor för glaukom. Även en ökad allmän kunskap  om sjukdomen göra att fler låter undersöka sig.  Många som löper stor risk att drabbas av glaukom upptäcks också i samband med att de uppsöker optiker för läsglasögon när de blivit ålderssynta efter 45-50 års ålder.

Ju tidigare behandlingen kan påbörjas desto större är möjligheten att bromsa sjukdomen i en tidig fas då patienten fortfarande ser bra och att därmed kunna fortsätta att se bra och leva ett gott liv. Det här innebär att det blir viktigt att ställa en diagnos innan sjukdomen avancerat alltför långt, något som inte alltid är så enkelt.

– Det beror bland annat på sjukdomens lömska karaktär.  Glaukom är en smygande sjukdom som utvecklas i skymundan med inga eller vaga symptom. Det betyder att det kan ta lång tid innan den som drabbats själv förstår att han eller hon bör söka läkare.

Faktum är att även den som börjat förlora synfält eller sidoseende trots detta kan uppleva att synen är normal. Det beror på att hjärnan har en fantastisk förmåga att under vissa förhållanden kompensera synfältsbortfall.

– Det är först när sjukdomen utvecklats, vilket kan ta många år, som den tydligt ger sig till känna, berättar Andrea.

Glaukomutredning i tre steg

Alla kan få glaukom men det finns ett antal riskfaktorer som bör bli mer kända. Till de främsta hör ett förhöjt ögontryck som kan betyda att ögats kammarvätska inte flödar som den ska. Detta kan man inte konstater själv utan det kräver läkarkontakt.

– Däremot kan de flesta enkelt ta reda på om glaukom finns i släkten, något som också är en tydlig riskfaktor, säger Andrea som menar att alla som har en eller flera anhöriga med glaukom bör undersöka sig.

En glaukomundersökning består av tre moment . Dels görs en mätning av ögontrycket. Även om trycket skulle ligga högre än gränsvärdet räcker detta inte för att ställa diagnosen glaukom. Det finns nämligen många som lever med ett förhöjt tryck utan att någonsin utveckla sjukdomen.  Därför granskas även ögonbotten för att se om synnerven är skadad, något som visar sig genom att  urgröpningen  i synnervens huvud blir större.  Om synfältet skulle vara defekt upptäcks det med en så kallad synfältsundersökning.  Personen får fixera blicken på en punkt och sedan placeras ett objekt på olika platser. Skulle patienten inte se föremålet på en eller flera platser anges det som en synfältsdefekt.  Diagnosen ställs utifrån det samlade resultatet av de tre undersökningarna.

– Det här är enkla undersökningar som utförs snabbt och att sticka huvudet i sanden är inget bra alternativ. Den som är frisk kommer bara att tvingas leva med oron för att kanske bära på sjukdomen och den som faktiskt har glaukom skjuter upp den nödvändiga behandlingen med ökad risk för att förlora synen.

Forskning pågår

I Sverige, där det är enkelt att följa upp patienterna, behandlas glaukom huvudsakligen med trycksänkande ögondroppar samt laserbehandling som komplement.  Det finns droppflaskor med en eller två olika verksamma substanser.  Enligt internationella observationer har man bättre resultat med de droppar som innehåller två olika läkemedel. Ju flera flaskor på nattduksbordet desto sämre resultat kan man skämtsamt uttrycka det. Förklaringen till detta är att man behöver vänta fem minuter mellan olika droppar för att inte tvätta bort det första medlet ur ögonspringan, samt att det är lättare att följa en ordination än flera.

Kirurgi, där man minskar ögontrycket genom att öppna upp passager för ögonvätskan att passera fritt, kan bli aktuellt om inte behandling med droppar och laser ger en tillräcklig effekt. Kirurgi används mer allmänt i till exempel utvecklingsländer och andra platser där det är svårt med regelbunden och tät uppföljning av patienterna.

Dagens behandlingsmetoder inriktar sig på att sänka ögontrycket för att förhindra utvecklingen av sjukdomen.

– Rent allmänt fungerar kirurgi bättre idag tack vare förfinad teknik och en utvecklad postoperativ uppföljning med mindre risk för komplikationer, förklarar Andrea.

Forskning pågår inom ett flertal områden. Bland annat för att finna nya diagnosmetoder och utveckla läkemedel.

– Bland det riktigt intressanta är forskning som är inriktad på att hitta sätt att skydda synnerven från de skador som följer av glaukom, menar Andrea.

Ett viktigt område när det gäller kampen mot glaukom är att få fram säkra och enkla metoder för diagnos och uppföljning. En innovation inom området är en kontaktlins för mätning av ögontrycket. Linsen, som är under utveckling, har försetts med en trycksensor som kan komma att göra det möjligt att mäta trycket i ögat kontinuerligt, under till exempel ett dygn. Detta är viktigt eftersom trycket i ögat kan variera under dagen och en enstaka mätning hos ögonläkaren kan då bli missvisande. Tack vare att linsen även försetts med radiosändare och antenn går det att löpande skicka ögontrycksdata till en mottagare som bärs runt halsen.

-Att kunna möta ögontrycket kontinuerligt under en längre tid,  ger en bättre uppfattning om hur det varierar och det kan bidra till en säkrare diagnos och bättre uppföljning av glaukomsjukdomen, säger Christina Lindén, överläkare och glaukomspecialist vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

För personer med glaukom är det viktigt att diagnosen kan ställas i ett tidigt skede av sjukdomen eftersom möjligheten för patienten att behålla en god syn ökar ju tidigare behandlingen kan påbörjas.

Vid en inspirationsföreläsning på Sophiahemmet i Stockholm, på Världsglaukomdagen den 12 mars, berättade två patienter om hur det är att leva med grön starr. Birgitta Olofsgård och Lars-Olof Glas upptäckte båda sjukdomen av en ren slump. Här berättar dom om hur det är att leva med glaukom.

Se filmerna

Det säger Birgitta Olofsgård som fick sin glaukomdiagnos för 20 år sedan.

Vid en inspirationsföreläsning på Sophiahemmet i Stockholm på Världsglaukomdagen den 12 mars berättade hon hur det är att leva med grön starr, om vikten av att undersöka sina ögon så tidigt som möjligt och att få rätt medicinering.

Med mer kunskap hade jag undersökt mig långt tidigare

Lars-Olof Glas tycker att livet med grå starr fungerar någorlunda. Han kan med vissa möda läsa både tidningar och böcker. Det han önskar är att han hade haft mer kunskap tidigare.

– Om jag hade vetat vad grå starr var för något skulle jag låtit undersöka mig långt tidigare.

I år inföll dagen den 12 mars då ett flertal inspirationsföreläsningar genomfördes. Bland annat på Sofiahemmet i Stockholm där ögonläkaren Bertil Calel och två patienter medverkade.

Stockholm

Sophiahemmet, Sal 3. Kl 15.00-16.30
Informationsföreläsning om glaukom med dr Bertil Calel, Stockholms Ögonklinik

Nalen, Stora Salen, Regeringsgatan 74. Kl 15.00-16.30.
Informationsföreläsning om glaukom med överläkarna Enping Chen, Örjan Wallin och Anna Lundvall, St Eriks ögonsjukhus, Stockholm.

Lund

Fernströmsalen, Byggnad BMC, Sölvegatan 19, Lund. Kl 13.00.
Informationsföreläsning om glaukom med överläkare Anders Bergström och överläkare Janina Waga, ögonkliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund.

Umeå

Folkets Hus i Umeå, Lokal Rist. Kl 13.30-14.30.
Informationsföreläsning om glaukom med överläkare Britta Lundqvist, ögonkliniken Norrlands Universitetssjukhus, Umeå.

Nyköping (OBS torsdag den 11 mars).

Aulan Nyköpings sjukhus kl 14.00-15.00.
Informationsföreläsning om glaukom med dr Elina Palmgren, ögonkliniken Nyköpings sjukhus.

Eskilstuna

Mälardalens högskola, Drottninggatan 12, Sal A407 (Futurum) kl 11.00-12.00. Informationsföreläsning om glaukom med ögonläkare från ögonkliniken Nyköpings sjukhus.

Borås

Ögonmottagningen, Södra Älvsborgs sjukhus.
Utställning i väntrummet.